När jag var liten blev jag nästan aldrig sjuk. Jag var definitionen på immunförsvar, på gott och ont. Om jag var en superhjälte så skulle min superkraft nog vara att jag aldrig blev sjuk. Det kanske låter ascoolt, men nej, det fanns så många nackdelar med det när jag var liten. Det negativa var att jag aldrig fick stanna hemma från skolan eftersom jag aldrig var sjuk. Jag ville bara stanna hemma och kolla på Våra bästa år och slippa alla tråkiga lektioner för en gångs skull. Denna önskning blev starkare när Marlena Evans i Våra bästa år blev besatt av djävulen, det var som en billig mindre skrämmande version av Excorsisten, som man absolut inte vågade titta på. Detta var en mer light-version.


Det var inte så okomplicerat att försöka lura päronen heller. Jag kunde inte säga att jag hade ont i huvudet för då skulle jag få en Alvedon. Om jag sa att jag hade ont i magen skulle jag få beskriva på vilket sätt det gjorde ont, vilka delar av magen som smärtade, det var bara för riskabelt och alla alternativ som fanns gav mig beslutsångest. Feber kunde man inte dra till med med tanke på min dåliga blodcirkulation så var alla kroppsdelar på min kropp alltid kalla. Jag bestämde mig för att förkylning skulle vara det bästa sättet att kunna få stanna hemma, då ingen vill ha ett snorigt barn i skolan, lärare avskydde förkylningar, man behandlades som ett smittande virus och skulle omedelbart skickas hem från skolan. Till och med skolsystern blev äcklad av förkylda barn.

För att kunna låtsas vara förkyld var jag tvungen att nysa. Mina egna låtsas nysningar lät inte trovärdiga hur mycket jag en försökte. Det fanns inget vibrato i dem som riktiga förkylningsnysningar hade. Så jag kom på att jag måste reta näsan så att jag skulle kunna framkalla nysningar. Jag kunde ju inte stoppa upp fingret i näsan direkt och nysa det skulle ju vara för uppenbart, visst jag var ett barn men så naiv var jag inte. Så jag kom på vad jag trodde var den perfekta iden; att placera lite tvättpulver i näsan. Och nej det var inte för att jag älskar doften av nytvättade kläder. Det här var verkligen ett ”kids dont try this at home” moment. Jag hade maraton-nysningar, jag har aldrig nyst så många gånger i hela mitt liv, det kändes som att jag hade svalt en hel tvättkorg med nytvättade kläder. Men det funkade och jag fick stanna hemma. Nu när jag tänker tillbaks på den gången skäms jag. För hur många barn skulle inte göra allt för att få en plats vid min skolbänk. Du kan hjälpa dem bland annat HÄR om du vill.