När missnöjet växer är det så enkelt att låta det frodas till ogräs, låta ogräset slingra sig omkring ens liv, låta det sakta strypa livets syre tills man kippar efter andan.
Tills man måste återanvända luften som man återanvänt så många gånger förut.
Man förbrukar det sista andetaget gång på gång.
Det är då ordet ventilation finner sitt syfte. Allt kan förflyttas precis som luft, ventileras.
Syret är jag, andetagen är mina och aldrig någon annans. Att andas kommer alltid vara makt. Makten ligger i andetagen. Ventilera, förflytta förbrukat syre och andas in nytt.